Jag älskar verkligen att kunna skriva av mig men jag har börjar få ett behov att vilja skriva betydelsefulla grejer, för mig alltså inte någon annan. För jag har så många funderingar men jag glömmer alltid bort dem eller så kan jag inte sätta dom i ord eller så vågar jag inte för jag vill inte låta dum. Jag bryr mig inte om att andra tycker att jag är korkad men jag vill inte känna själv att jag är det. Alla säger dumma saker ibland men det är det som gör oss till dom vi är och man lär sig alltid något nytt. Alla är inte smarta hela tiden man tappar det ibland och man måste våga ställa dumma frågor för att få svar och inte skämmas.
Jag vill få inspiration till att fota men jag får ingen. Jag tror jag väntar för mycket på det så att jag missar alla tillfällen istället. Kanske borde slappna av igen och inte stressa och planera så mycket, det är ju faktiskt sommar, har inget jobb, ingen pojkvän, inget skolarbete, inga förplikterser kan man väl säga. Bara egna val och kan göra vad jag vill utan någon tidspress.
Idag hämtade jag ut mitt recept för p-piller, nu hoppas jag bara att de funkar. Passade då på att träffa soffan en stund. Sen när jag kom hem åt jag, la mig i den underbara solen, lekte med katten, hjälpte till i trädgården och nu ser jag på förhäxad, undrar varför man svettas så lätt och börjar faktiskt redan bli sömnig. Jag är inte den personen som sitter uppe länge bara för att det är sommarlov, jag sover när jag är trött och är vaken när jag är pigg helt enkelt.
Detta skulle ha varit mysigt.
